Brev från en omöjlig

DEN 10 FEBRUARI 1940 slog den svenska staten genom sin säkerhetspolis till mot det lilla kommunistpartiet i Sverige. Över 2 000 poliser genomförde husrannsakan hos 955 medlemmar av SKP. Distriktslokaler letades igenom, partihögkvarteret på Kungsgatan 84 i Stockholm rensades på material. Från Luleå i norr till Landskrona i söder blev folk väckta av bultningar på dörrarna. Överallt trängde sig landsfiskaler, konstaplar in i folks privata hem. Mycket lite hittades. Det enda resultatet var att Gustav Möller och Per-Albin Hansson kunde visa för högern och en skränig press att de gjorde något åt kommunisterna.

För säkerhetspolisen var razzian däremot en succe. Vid razzian fick de mängder med information, som i framtiden skulle visa sig vara värdefull. Efter kriget tillsattes en kommission som skulle undersöka hur säkerheten hade skötts under kriget, den så kallade Sandlerkommissionen. I samband med kommissionens arbete uppmanade SKP:s ledning de medlemmar som drabbats av razzian att skriva ned sina berättelser. Breven överlämnades till kommissionen. Sedan föll de i glömska.
När Örjan Svedberg arbetade med sin bok om vänsterpartiets partikansli i Stockholm, fann han kopior av dessa brev. Detta föranledde en djupdykning i arkiven. I säkerhetspolisens arkiv fanns även antydningar som pekade mot att SKP hade en illegal organisation. Boken inleds med en essä som sätter in razzian i sitt historiska sammanhang.

ÖRJAN SVEDBERG är journalist och författare verksam som litteraturkritiker för bland annat Stockholms Fria Tidning och Flamman. Han har ett förflutet i den svenska vänstern sedan Vietnamrörelsen i början av 70-talet.